En vanlig fras brukar ju vara "jag är ingen talare". Nå, jag är ingen bloggare, har heller ingen avsikt att sälla mig till den skaran. Det räcker bra med att damen i hemmet för vår talan i cyberrymden. Men vad vore ett bättre tillfälle än nu att skriva mina enda rader för att sedan gå tillbaka till min värld av sport och träning.
Han höll oss lite på halster men nu är han alltså här den lille rackaren; Sixten! Ska jag kort beskriva mina känslor så är det: Lättnad för att allt gick bra, kan ju inte påstå att man var alltför tuff där vid sidan av. Det var många tankar som hann gå genom huvudet innan han tog sina första egna andetag. Glädje att vi är nu är tre stycken i familjen. Det betyder bättre odds för mig att få majoritet och vinna omröstningar på hemmaplan. (Eller?!) Stolthet, tänk att de två personerna som just nu ligger och snoozar bredvid mig tillhör min familj. Den ena har tom valt det själv. Vad gäller den andra så blir det bara att jobba på att han blir lika nöjd med sin lott i livet som hans far är.
Å till sist kan jag nog skriva under på det många andra brukar säga, dock kanske lite mer försynt än undertecknad; Vår Sixten är nog lite finare än alla andra...
4 kommentarer:
Mycket stolt storebror som ser fram emot rollen som farbror. En farbror som är lite roligare än far sin att leka med...:)
eller faster som e ännu bättre..;)
hittade ju er blogg av en slump samma dygn som sixten föddes, bara minuter efter att jag pratat med tomas (din kollega) på telefon och han berättat att hans kollega andreas fått barn :) stort grattis igen från tomas och moa
Det är bara så att våra hjärtan svämmar över av lycka ..........
Mamma&Pappa
Skicka en kommentar